Så styrs en kommun

Kommunerna styrs genom direktvalda politiska församlingar, så kallade kommunfullmäktige. Förutom i dessa församlingar finns politiska uppdrag inom kommunstyrelser samt i olika nämnder och utskott.

Totalt finns det cirka 42 000 politiska uppdrag i Sveriges kommuner. Politikerna i kommunen kallas även förtroendevalda.

I Sverige finns tre demokratiskt valda nivåer. På riksnivå är det riksdag och regering, på regional nivå landsting/regioner och på den lokala nivån är det kommunen.

Staten beslutar om lagar och förordningar som styr vad landsting/regioner och kommuner ska göra.

Staten har delat in Sverige i län. Länet är den minsta enheten av statlig förvaltning. Länsstyrelsen sköter de statliga uppgifterna i länet som polis, körkortsregister och visst EU-stöd. På en del håll har regionala samverkansorgan fått ta över uppgifter från länsstyrelsen.

Kommunerna sköter de lokala uppgifterna, bland annat skola, omsorg om barn, äldre och funktionshindrade samt vatten och avlopp.

Landsting och regioner ansvarar för gemensamma uppgifter inom regionen, med tyngdpunkt på hälso- och sjukvård och regional utveckling.

Kommunalskatten står för ungefär 70 procent av kommunens inkomster. Staten bestämmer vad kommunerna får ta ut skatt på. Sedan bestämmer varje kommun själv hur stor kommunalskatten ska vara och hur pengarna ska fördelas.

Kommunerna får också statsbidrag från staten. Vissa statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden som staten pekar ut. Kommunen tar också betalt för en del tjänster, till exempel äldreomsorg.